Kaffe

Våren har satt sig själv på sparlåga. Staden är ruggig och kall och droppar av snö far sakta omkring i luften, knappt utan att nå till marken. Jag tar en dubbel espresso hos Pino på Kaffe alldeles vid Fridhemsplan. Den unge mannen med italienska rötter och som förr arbetade på Sosta är där, och vi pratar länge om livet - och om Zlatans framgångsrika år i engelsk fotboll. Vi pratar alltid om Zlatan när vi ses. Det är underbart att prata fotboll med någon som kan så mycket mer än jag nånsin kan förstå, det är som att prata konst eller böcker med någon som vet något på djupet där jag bara kan röra mig på ytan.
När jag går i kylan över bron mot St Eriksplan fylls jag av en känsla som jag knappt hinner uppfatta. Av vad? Av kärlek till livet. Nej, vänta, det är fel formulerat. Jag fylls av livets kärlek till mig.